Detta är ett exemplar av The Millionaire Calculator. Maskinen är från någon gång 1893-1895. Tydligen tillverkades fem tusen maskiner, och då var dom ändå rätt mycket specialbyggda för varje kund (att döma av kommentarer på BoingBoing) Här är en annan bild som visar maskinen från en annan vinkel:

Det som tydligen var nytt med maskinen är att den inte implementerade multiplikation som en serie av (handvevade) additionsoperationer, utan kunde göra multiplikation direkt. Kanske inte direkt en kryptoapparat, men fin och det hade gått att använda den för en del krypto-operationer. Sedan tycker jag att penseln i första bildens högerkant är lite fin – så att man kan borsta bort eventuella buggar.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Nummerstationer dök enligt Wikipedia upp redan under första världskriget, men finns även i dag. För den som är nyfiken kommer här lite information om nummerstationer (även om Wikipdias sida i sig är mycket bra). Radion NPR i USA har gjort ett reportage om nummerstationer. Den här sidan skriven av en radioamatör berättar om nummerstationer. Simon Mason har skrivit en bok kallad Shortwave Espionage som berättar om nummerstationer.

Det finns flera projekt som på olika sätt bevakar nummerstationer. The Conet Project innehåller en massa information om olika nummerstationer och där går det även att tanka hem och lyssna på olika inspelade meddelanden utsända av nummerstationer.
’
Det finns även de som försöker tolka och avkoda, dekryptera de meddelanden som skickas av nummerstationer. Två sådana sidor är Spynumbers samt The Number Stations Crack Challenge på Irdial.

Det finns musiker som tagit fasta på nummerstationer och gör musik av utsändningar från nummerstationer.

Att sitta en kulen och regnig kväll och lyssna på dessa röster är nästan lite kuslig. Ofta kvinnoröster eller vad som låter som barn som utan några variationer i betoning läser upp serier av nummer utan att man begriper varför och vad det betyder. Väldigt märkligt.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag kunde i alla fall inte komma på något bättre och hackade lite Python nu på eftermiddagen. 176 rader senare inklusive kommentarer, filhuvud och testfall kan jag i alla fall köra några instruktioner:


js@sotis:/Users/js/tmp>./6502.py
MOS 6502: CPU initializing.
MOS 6502: Dumping memory from 100 to 111
100: ea
101: ea
102: ea
103: ea
104: ea
105: ea
106: ea
107: ea
108: ea
109: ea
10a: ea
10b: ea
10c: ea
10d: ea
10e: ea
10f: ea
110: 60
111: 0
MOS 6502: Running program from start address 100
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing NOP
MOS 6502: Executing RTS
Cycles executed: 34


(Japp, min emulator räknar bland annat även cykler. Har alltid velat ha den funktionen. Tänk vad många cykler man räknade i sin finniga ungdom när man kodade på C64:an.)

Det saknas en massa instruktioner och jag är inte säker på om jag verkligen skall ha en separat decode-funktion och en exekverings-funktion. Det blir väldigt mycket upprepning av if-elsif-elsif-else i de två funktionerna.

En intressant (nåja) observation är att min emulator, skriven i ett intepreterande språk, antagligen är flera gånger snabbare än den verkliga processorn. Dock inte lika snabb som den variant av 6502 vi byggde in i InformAsics VPN-chip, den går i upp till 33 MHz.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Detta kom på maillistan FreeBSD Security. OpenSSL är ganska tydlig när det gäller användandet av osäkra versioner av OpenSSL-biblioteketet. Någon försökte uppdatera dns/bin95 på ett system med FreeBSD 6.3-STABLE och fick följande respons:


> config.status: creating include/isc/platform.h
> config.status: creating config.h
> WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING
> WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING
> WARNING WARNING
> WARNING Your OpenSSL crypto library may be vulnerable to WARNING
> WARNING one or more of the the following known security WARNING
> WARNING flaws: WARNING
> WARNING WARNING
> WARNING CAN-2002-0659, CAN-2006-4339, CVE-2006-2937 and WARNING
> WARNING CVE-2006-2940. WARNING
> WARNING WARNING
> WARNING It is recommended that you upgrade to OpenSSL WARNING
> WARNING version 0.9.8d/0.9.7l (or greater). WARNING
> WARNING WARNING
> WARNING You can disable this warning by specifying: WARNING
> WARNING WARNING
> WARNING --disable-openssl-version-check WARNING
> WARNING WARNING
> WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING
> WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING WARNING
> ===> Building for bind95-base-9.5.0.1


(Många varningar blir det.)

Borde vara svårt att missa att det är dags att uppdatera OpenSSL…

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag har tittat lite på den senaste TOP500-listan, dvs listan över superdatorer. Snabbaste maskinen totalt sett är IBMs Roadrunner (vilken jag tidigare skrivit om):

Världen snabbaste dator: Roadrunner, byggd av IBM för LANL.

Snabbaste maskinen i Sverige, FRA:s HP-burk, har halkat ner från femte till 11:e plats på ett år. Sverige har just nu nio maskiner på listan, dvs 1.80% av alla superdatorer. Totalt 38596 processorer som tillsammans når drygt 393 TFLOPS. Lite mer statistik:

Leverantörer
IBM innehar platserna 1-3 på prestandalistan och har fem maskiner på top 10. IBM vinner även totalt med 42% av alla system, före HP med 37%. Bland gamla klassiska superdatorbolag spöar SGI faktiskt Cray med 4.4% mot 3.2%, men båda får pisk av kontorsråttan Dell som står för 5% av systemen.

Processorer
Lägger man ihop statistiken för AMDs x86, Intel x86-32 och x86-64 är nästan 85% av alla processorer som används en x86-processor(!). Power är på andra plats med 13%. Itanium och andra arkitekturer är väsentligen avrundningsfel. SPARC finns inte med alls. Var tog alla kraftfulla server- och HPC-processorarkitekturer vägen?

Kommunikationsteknik
Superdatorer, beräkningskluster och HPC-maskiner med många beräkningsnoder som samarbetar för att skapa ett resultat är beroende av bra kommunikationsteknik. Det är inte bara bandbredd utan fördröjningen (latensen) är extremt viktig för att nå bra prestanda.

Som Seymour Cray sa på 70-talet: It’s the heat and the thickness of the mat which matters., där mattan är härvan av kablar mellan maskinerna. (Jag sprang på en presentation om kommunikation och högpresterande beräkningar som kan vara värd att titta igenom.)

För att få till den kommunikation som behövs har man traditionellt i superdatorer och HPC-system använt specialutvecklade kommunikationslösningar, exempelvis Infiniband och Myrinet.

Det som är intressant att se är att för 57% av alla maskiner på listan är den kommunikationsteknik som används Gbit Ethernet (GE). Infiniband kommer på andra plats med 24% och Myrinet används i drygt 2% av alla maskiner.

HyperTransport (HT) finns förvånande nog inte med trots att det bland annat används i maskiner från Cray (om det inte är det som kallas Cray Interconnect, vilket det verkar vara).

OS
Linux dominerar stort på OS-sidan med 85%. Lustigt nog delar man sedan upp OS på UNIX, BSD Based och Mac OS. Tillsammans blir dessa dock knappt 6%.

Windows, som har slagit hårt på trumman de senaste åren för Windows HPC Server har på ett år ryckt upp sig från 0.6% till 1%. En av dessa Windows-kapabla maskiner är Akka vid HPC2N i Umeå:

Superdatorklustret Akka.

Allmänt
TOP500-listan är en relativt skev lista, där lejonparten av maskinerna egentligen är stora ansamlingar/kluster av normala datorer.

Längst upp i toppen är det fortfarande specialdesignade system med ovanliga arkitekturer (på processor och systemnivå), kommunikationsteknik och kylning.

Trenden mot standardteknik – standardmaskiner byggda av x86-processorer med Linux som OS och Ethernet som kommunikationsteknik är, tycker jag, tydlig.

För den som vill läsa om utmaningarna med att bygga PFLOP-maskiner finns en artikel om IBMs Bricks-projekt. Artikeln IBM Intelligent Bricks project-Petabytes and beyond är ett par år gammal, men är fortfarande fascinerande läsning.

Av superdatortillverkarna Convex, Parsytech, KSR, Sequent, Meiko, MasPar, TMS, nCube har spåren sedan länge kallnat.

Det var roligare förr när superdatorer var exotiska, märkliga bestar, inte bladservrar, pizzaboxar och PC-burkar på hög. Titta på dessa snygga maskiner:

En Convex 3800.

En Tera MTA 1. (Vacker, men gick inte att producera.)

Cray C90, kanske den vackraste av alla superdatorer.

Professor Erik Hagersten sa en gång att en riktig superdatortillverkare skall ha gått i konkurs minst en gång men tyvärr verkar allt färre av dom återuppstå, utan ersätts av Svenssonmaskiner. Många Svenssonmaskiner.

För den som gillar datorporr finns en del sidor på nätet. Den här har nostalgisk HPC-porr och den här har allmän nostalgidatorporr.

NSC i Linköping har en sekvens med fantastiska bilder som visar hur superdatorer gått från vackra skapelser till IVAR-hyllor med PC-burkar.

I Tyskland finns det tydligen en avdelning på Munchens datormuseum som är ett ett Cray-museum. Något för sommarsemestern att besöka?

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.