CAPTCHA - Completely Automated Public Turing test to tell Computers and Humans Apart, är samlingsnamnet på olika tekniker för att skydda webbplatser från program som agerar användare och exempelvis dränker nätforum med SPAM-postningar. Oftast utformas CAPTCHA:n som en bild som innehåller tecken som man som människa skall identifiera och skriva in i ett responsfält:

Naturligtvis pågår det ett upprustningskrig mellan de som utvecklar CAPTCHA-system och de som utvecklar program som tar sig förbi CAPTCHA-systemen. Resultatet är att SPAM-nissarna nu är med och driver utvecklingen inom bildseende, och att datorer i vissa fall ser ut att ha lättare än människor att använda webbplatser. I går sprang jag på ett skräckkabinett med CAPTCHAs som visar hur illa det blivit. Några exempel:
Braille-CAPTCHA

Antingen kan du inte läsa vad som står på skärmen, eller så kan du inte läsa vad som står på skärmen…
Matte-CAPTCHA

Det är jättelätt att logga in, lös bara ekvationen först.
Många möjligheters CAPTCHA
![]()
Text gömd bakom text – får man välja vilken text skall man skriva in?
Och så här håller det på – den ena varianten hemskare än den andra. Och det tragikomiska är att det ändå inte hjälper. Speciellt inte som i det här fallet:

Hoppsan, snyggt kodat! Krävs inte så mycket bildigenkänning för att hacka sig runt det systemet.
Microsofts bidrag till CAPTCHA-utvecklingen är Asirra – en husdjusbaserad lösning. I det här sammanhanget känns den både vettig och smart. Risken är väl att det slutar med LOL-Kitten-CAPTCHA… YES I CAN HAS LOGON, eller nåt.




