Warning: Missing argument 2 for wpdb::prepare(), called in /home/stromber/public_html/kryptoblog/wp-content/plugins/wp-super-edit/wp-super-edit.core.class.php on line 109 and defined in /home/stromber/public_html/kryptoblog/wp-includes/wp-db.php on line 1291
Längd på nycklar och säkerhet » Kryptoblog

Längd på nycklar och säkerhet

May 10th, 2010 by Joachim Strömbergson Leave a reply »

Jag har den senaste tiden fått flera frågor om längder på kryptonycklar – frågor om vad som är säkert, hur lång en assymetrisk nyckel skall vara för att motsvara en symmetrisk nyckel av en viss längd osv.

Det finns flera källor för information om nyckellängder. Den som ofta förekommer är den i idag något gamla boken Applied Cryptography av Bruce Schneier som i kapitel sju har ett längre resonemang om olika nycklar och längder.

Vidare har NIST publicerat rekommendationer om nyckellängder, deras rekommendationer är dock från 2007. Även IETF har publicerat en RFC, RFC 3766 - Determining Strengths For Public Keys Used For Exchanging Symmetric Keys som innehåller ett längre resonemang om nycklars styrka, hur nyckellängder behöver skala med tiden, samt rekommendationer för assymetriska nycklar.

Det många av dessa källor tyvärr har gemensamt är att dom inte uppdateras speciellt ofta (alls). Webb-baserade källor borde därför vara av intresse att titta närmare på.

WIkipedia har förvirrande nog (minst) två sidor i ämnet, dels en sida om nyckellängder och en sida om kryptonycklar, båda med text om nycklar och längder. Borde nog slås samman och städas upp för att det skall bli användbart.

När jag letat runt efter olika referenser hittade jag att belgiska konsultfirman BlueKrypt har en fin sida som sammanställer rekommendationer om nyckellängder.

Den i mitt tycke bästa källan är dock en rapport. ECRYPT Yearly Report on Algorithms and Key Lengths, utgiven av det EU-finansierade ECRYPT II-projektet.

Som namnet antyder är det här en rapport som uppdateras en gång om året. Den senaste versionen kom ut sommaren 2009. Rapporten innehåller ett ordentligt resonemang om hur nycklars styrkor bör värderas (inklusive diskussioner om metoder som NIST, IETF och andra använder). Resonemanget leder så småningom fram till ett antal rekommendationer.

En viktig sak man gör i ECRYPT II-dokumentet är att sätta in styrkan i nycklar i hur kostsamt (rent ekonomiskt) det är att attackera en viss längd:
Bild 2

Jämför dom sedan olika typer av nycklar – symmetriska, assymetriska baserade på RSA, logaritmer eller ellitic curves får kommer dom med följande rekommendationer:
Bild 3

Slutligen sätter dom in längderna i ett tidsperspektiv – hur lång tid kan man anta att en nyckel med en viss längd ger ett skydd:
Bild 1

Vill du skydda något i 10 år från idag bör du alltså välja minst 96 bitars symmetrisk nyckel eller en RSA-nyckel på drygt 2400 bitar.

Allt detta förutsätter dock att algoritmerna som används inte har några svagheter. Den andra delen av ECRYPTS rapport innehåller en genomgång av de vanligaste algoritmerna inom olika kategorier – krypton, hashfunktioner, signaturer etc (DES, 3DES, AES, RSA, MD5, SHA etc). För varje kategori och specifik algoritm presenterar ECRYPT aktuell status vad gäller säkerhet och kommer med rekommendationer om vad man bör och inte bör använda. Mycket bra läsning.

En sista sak: exportreglerna för krypto i Sverige säger maximalt 56 bitar symmetrisk kryptering och maximalt 512 bitars assymetrisk kryptering (antagligen RSA) eller 112 bitar (antagligen elliptic curve).

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Advertisement

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.