Det har börjat dyka upp remissvar på lagförslaget till FRA-lagen.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är en statlig myndighet som inrättades den 1 januari 2008. Nämnden har till uppgift att med inspektioner och andra undersökningar utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel. Nämnden skall även på begäran av enskild kontrollera om han eller hon har utsatts för hemliga tvångsmedel eller har varit föremål för Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling och om tvångsmedelsanvändningen och därmed sammanhängande verksamhet eller personuppgiftsbehandlingen har skett i enlighet med lag eller annan författning.

I sitt remissvar skriver nämnden bland annat att:

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ifrågasätter om de säkerhetspolitiska konsekvenserna av förslaget har beaktats tillfredsställande. Bland de länder vi från svensk sida vill jämföra oss med bedrivs naturligen underrättelseverksamhet avseende hot i syfte att de inhämtade underrättelserna ska kunna bilda beslutsunderlag för de myndigheter som har getts till uppgift att möta upptäckta hot. Det är med andra ord intresset av att skydda rikets och enskildas säkerhet som är själva anledningen till att underrättelseverksamheten behövs och har inrättats.

Förslaget innebär dock tvärtom att möjligheten att vidta konkreta säkerhetsåtgärder till skydd för rikets och enskildas säkerhet försvagas.
...
...
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ifrågasätter av flera skäl förslaget att
inrätta en specialdomstol av angivet slag.

Till en början kan det ifrågasättas om en domstol med en enda ordinarie domare som utses av regeringen och vars beslut inte kan överklagas kan anses utgöra en oberoende domstol, inte minst ur ett europakonventionsperspektiv.

Det skulle kunna hävdas bland annat att regeringen härigenom får möjlighet att bestämma vem som ska handlägga de integritetskänsliga frågorna om tillstånd till signalspaning. En annan risk med en specialdomstol är att en sådan efter en tid kan bli så nära förbunden med verksamheten att dess självständiga prövning av tillståndsfrågan kan komma att ifrågasättas. Av dessa skäl anser nämnden att lösningen med en specialdomstol inte bör komma i fråga.

För den som är intresserad finns nämndens hela remissvar att läsa här.

Enligt en notis i GP har även Hovrätten i Skåne och Blekinges län skrivit ett kritiskt remissvar. Dock hittar jag inte det på rättens webbplats.

Ny Teknik rapporterar att föreningen Swedish Network Users’ Society (SNUS) skrivit ett remissvar. I sitt svar är man mycket kritisk till lagförslaget. Stefan Görling, sekreterare i SNUS säger:

Många svenskar kommer att avlyssnas eftersom förbudet mot att avlyssna trafik som passerar inom Sverige blir tekniskt svårt att uppfylla… Mest problematiskt är att politikerna tror att man kan sortera trafiken väldigt enkelt, och utesluta inrikestrafiken. Men det går inte.

Stefan Görling, sekreterare i SNUS.

SNUS har även tagit fram ett exempel på hur mailtrafik mellan personer i Sverige kan passera gränsen flera gånger och därmed bli föremål för avlyssning.

För den som är inttresserad finns här SNUS remissvar i sin helhet.

Stefan Görling har även publicerat ett par böcker som går att ladda hem via Bittorrent. En torrent för boken Nätverksneutralitet finns att hämta hem från The Pirate Bay. Stefan skriver i sin förklaring:

Den 21 april 2008 samlades ett 50-tal personer på KTH i Stockholm för att diskutera hur den i USA aktuella frågan kring nätverksneutralitet kommer att beröra oss här i Sverige.

Med intressanta personer både som talare och i publiken blev det en mycket spännande eftermiddag på många sätt. Om inte annat var vetegräsdrinkarna som serverades under en bensträckare “spännande”.

De anföranden som hölls spelades in, renskrevs och godkändes av de olika talarna. Texten har redigerats för ökad läsbarhet men med ambition att behålla känslan just av ett anförande.

Vår tanke är att boken inte bara ska finns kvar som en referens till vad som diskuterats tidigare, utan även vara ett verktyg i fortsatta resonemang kring frågan nätverksneutralitet.

Eftersom nätverksneutralitet utgör en mångfacetterad och i stor utsträckning diffust definierad fråga försökte vi samla talare med olika kunskapsperspektiv för att belysa frågan från flera håll och diskutera vad det egentligen är vi pratar om. Vårt primära mål var alltså inte att besvara konkreta frågeställningar, utan att resonera kring rimliga ramar att föra fortsatt diskussion inom.

Mer information: http://www.teldok.se/seminarier/natverksneutralitet/presentationer

Nätverksneutralitet har inte direkt med signalspaningslagen att göra, men handlar om ett annat problem som kan sägas följas av ett allt mer reglerat, kontrollerat och övervakat Internet (anser iaf jag.)