Warning: Missing argument 2 for wpdb::prepare(), called in /home/stromber/public_html/kryptoblog/wp-content/plugins/wp-super-edit/wp-super-edit.core.class.php on line 109 and defined in /home/stromber/public_html/kryptoblog/wp-includes/wp-db.php on line 1222
Arbetsgivare kräver RFID-tag under huden » Kryptoblog

Arbetsgivare kräver RFID-tag under huden

February 14th, 2006 by Joachim Strömbergson Leave a reply »

Enligt en artikel på SecurityFocus har företaget CityWatcher.com som sysslar med videoövervakning infört rutiner som innebär att anställda med behov av fysisk access till datahallen skall vara försedda med en RFID-tag för att komma in i hallen. Så långt ingen stor nyhet precis.

Men RFID-taggen skall inte finnas på kläderna eller på kroppen, utan i kroppen. RFID-taggen i fråga tillverkas av Verichip och är en liten glasampull som placeras i armen.

Det finns ett stort antal frågor och tveksamheter med det här. Etiska, praktiska men även säkerhetsmässiga.

Med en RFID-tag under huden blir det mycket svårare för någon obehörig att komma över den fysiska RFID-taggen. Vidare blir det svårare för den anställda att slarva bort taggen. Detta är troligen de säkerhetsmässiga fördelar företaget varit ute efter.

Men att stoppa in RFID-taggen under huden har en hel del säkerhetsmässiga nackdelar. En sådan är att den inte går att lämna kvar på kontoret när den anställda går hem. Resultatet blir att nyckeln till skyddobjektet oftare befinner sig i publik och okontrollerad miljö.

I diskussioner om RFID som teknologi och dess säkerhet är det mycket diskussioner om det (a) går att läsa av en taggen på avstånd och (b) hur komplicerat det är. Jonathan Westhues heter en person som byggt en enhet kapabel att klona RFID-taggar. Hans konstruktion proxmarkii är liten, smidig, billig och bärbar. Observera att hans enhet egentligen inte vet hur koden ser ut, den bara kopierar radiosignalerna och kan återskapa dessa på kommando.

RFID-taggar går alltså att avläsa/kopiera på avstånd, mycket längre än man skulle kunna tro, och detta innebär att tag under huden oftare är exponerad för kopiering än en fristående tag.

Vidare, om en tag bedöms som opålitlig är det mycket svårare och dyrare att byta ut taggen, vilket kan innebär att man drar sig för att byta ut den. Man fortsätter helt enkelt att använda något som är osäkert för att det är för omständigt, dyrt, besvärligt (blodigt) att ändra.

Resultatet blir att med en tag under huden blir säkerheten sämre än att införa rutiner och teknologi som ser till att dom anställda lämnar ifrån sig sin RFID-tag när dom går från kontoret för dagen.

Etiskt är det här naturligtvis en riktig soppa. Kristna grupper som redan betraktar streckkoder (EAN-koder) och RFID-taggar som appliceras
på föremål som otäcka. I USA har den här nyheten startat en våg av diskussioner på olika webbplatser och forum.

Att operera in RFID-taggar under huden sker i dag regelmässigt på husdjur. Vidare finns det föräldrar som tydligen tycker att detta är en bra teknik att applicera även på sina barn.

Min uppfattning är att behandla medmänniskor (sina barn) på samma sätt som mindre vetande husdjur är ytterst tveksamt. Men det kanske säger något om hur man som företag värderar sina tillgångar visavi sina anställda.

Jag har inte kunnat hitta någon analys av de långsiktiga hälsoeffekterna som inopererade RFID-taggar har på människor men jag undrar vad Arbetsmiljöverket skulle anse om en svensk arbetsgivare skulle kräva att få operera in RFID-taggar i sina anställda.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Advertisement

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.